Ja, med dessa frågor i huvudet bestämde jag mig för att ringa runt till de olika kommunerna jag har tillhört för att se om jag kan få tag på gamla dokument. Idag har jag spenderat timmar på att ringa till olika myndigheter och stadsarkiv runtom i landet. Det verkar tyvärr som att jag har drabbats av preskiberingstiden. Den ligger idag på fem år och jag har nog passerat fem-årsintervaller ett antal gånger. Har man varit fosterhemsplacerad finns papperna kvar på livstid och så kan man vara född på vissa utvalda datum. Jag uppfyller inte något av kriterierna. Det jag ändå måste säga är att jag hade otrolig tur med alla de jag pratat med idag. Särskilt de på stadsarkiven i två av kommunerna. De letade och de ringde upp, riktigt engagerade, ledsna när de inte hittade något. En dam lovade att söka på fler ställen, hon hör av sig i nästa vecka. Det hade varit bra om jag hade kunnat förkovra mig lite i det som kanske har skrivits om mig och min situation, verkar dock inte som att det är möjligt. Ska se om jag kan få tag på gamla förhör, domar och så vidare. Kanske kan jag hitta något där?
Tänker jag efter så behöver jag inte alla dessa dokument. Viktigast av allt är ju ändå det lilla barnets perspektiv. Vad hon minns eller snarare inte minns. Hade det hänt mer så hade hon haft något minne av det. Vad som diskuterades bakom stängda dörrar på något socialkontor i detta avlånga land, spelar egentligen ingen roll för det lilla barnet. Det var inte någon action direkt. Har inte barnet märkt av någon insats, då spelar det ingen roll!
Jakten fortsätter, hittar jag något är det ett plus, annars går det bra ändå.
Jag har också tagit ett beslut, över sommaren ska jag försöka vila från föreläsandet, inte jaga folk och skriva mail som jag gör mycket idag. Jag ska ägna mig åt barnen och maken samt alla mina underbara vänner. I höst blir det en stor föreläsning, testföreläsning nummer två. Då ska jag försöka bjuda in myndigheter, BRIS, Rädda Barnen och liknande. Helt och hållet tänker jag inte släppa det, det lutar åt att det blir lite boksskrivande :)
Ha det gott allihopa, och kom ihåg att le, ditt leende kan göra någons hemska dag till en underbar dag!